När decembermörkret lägger sig över Sverige tänds levande ljus i fönster och gatorna fylls av glitter. Men samtidigt växer en annan verklighet, en som få talar om runt högtidens upplysta bord. Det är berättelsen om de familjer som räknar varje krona. Om barn som försöker förstå vad skillnad innebär – skillnaden mellan de som får och de som inte får. Och om ett land där fattigdomen växer i det tysta, samtidigt som julen – årets mest kravfyllda högtid – påminner människor om allt de saknar.

---

I. Ett Sverige där fattigdomen ökar – och där julen blottar sprickorna

Fattigdom i Sverige är sällan synlig vid första anblick. Det är sällan trasiga kläder eller synlig misär. Det är istället stressen när hyran precis täcks, den ständiga jakten på extrapriser, föräldrar som hoppar över måltider, och barn som vet att de inte bör önska sig för mycket.

Under julen blir denna osynliga fattigdom plötsligt mer konkret. För många familjer är december en ekonomisk katastrof:

• Högre elräkningar

• Avslut på abonnemangsrabatter och försäkringspremier

• Kravet på julmat, gåvor och sociala aktiviteter

• Fritidshemmens stängning som kräver dyrare barnomsorgslösningar

Julen blir en spegel som avslöjar ojämlikheten. Där vissa frossar i överflöd, sitter andra med en tallrik billig korv och ett barn som undrar varför tomten inte kom i år heller.

---

II. Barndomens tysta skam

För barn är fattigdom sällan ett ord – det är en känsla. En erfarenhet som ofta formas i det outtalade.

Barns perspektiv på fattigdom och jul

1. Jämförelsen i skolans klassrum
   Barn berättar inte alltid att de saknar pengar, men de hör. Om Playstation 5:or, resor till fjällen, stora paket. Julavslutningen blir inte bara slutet på en termin – utan början på en månad av undran:
   ”Kommer jag kunna svara när de andra frågar vad jag fick?”

2. Skulpterad självbild
   Barn internaliserar snabbt ekonomiska skillnader. De tänker inte: ”Mina föräldrar har dålig ekonomi.”
   De tänker:
   ”Jag är någon som inte får det de andra får.”
   Detta formar självkänsla och relationer långt upp i tonåren.

3. Det psykologiska dubbellivet
   Forskning visar att barn i ekonomiskt utsatta hem utvecklar avancerade strategier för att ”passa in”:

   • de låtsas att de glömt prata om julen

   • de hittar på gåvor de inte fått

   • de skrattar bort frågan om familjens resplaner

Skammen bärs ofta i tystnad – och den präglar barndomen djupare än någon julklapp någonsin skulle kunna göra.

---

III. Psykologin bakom fattigdomens bördor

Fattigdom är inte bara en ekonomisk situation – den är också ett psykologiskt tillstånd.

1. Kognitiv belastning

När ekonomin är pressad arbetar hjärnan konstant på högvarv. Forskning visar att fattigdom kan äta upp 20–30 % av människans mentala kapacitet.
Julen förstärker detta. Föräldrarna bär dubbla världar i huvudet:

• Hur betalar jag hyran i januari?

• Hur skyddar jag barnen från sanningen?

• Hur skapar jag magi ur ingenting?

Det är en kamp där varje val kostar, även känslomässigt.

2. Skuld och otillräcklighet

Julen är den perfekta stormen av förväntningar. Föräldrar som kämpar med ekonomin beskriver ofta julen som årets mest smärtsamma period eftersom den påminner dem om allt de inte kan ge.

De tänker:
”Mitt barn kommer minnas det här.”
Och i många fall gör barnen det – men inte för de skäl föräldern tror.

3. Social isolering

Fattigdom skapar avstånd. Julfester, gemensamma aktiviteter, middagar, utflykter – allt kostar. Och när något kostar måste något annat väljas bort. Till slut blir många helt enkelt hemma.
Under julhelgerna kan denna isolering bli total.

---

IV. Den samhälleliga förklaringen – Hur kunde Sverige hamna här?

Fattigdomen i Sverige har förändrats. Den är mer segregerad, mer ärftlig och mer kopplad till systemfel än tidigare. Några centrala politiska och samhälleliga orsaker:

1. Förändrad arbetsmarknad

Lågkvalificerade jobb har försvunnit, medan gigekonomin och otrygga anställningar ökat. Människor har jobb – men inte en inkomst som räcker.

2. Bostadsbrist och höga hyror

Hyresmarknaden har blivit en kraftig motor för fattigdom. En ensamstående förälder kan lägga 50–60 % av inkomsten på hyra. Julklappar hamnar långt ner på prioriteringslistan.

3. Försvagade socialförsäkringar

A-kassa, sjukpenning och försörjningsstöd har inte hängt med i kostnadsutvecklingen.
Trygghetssystemen fångar inte längre upp de människor de är tänkta att skydda.

4. Växande barnfattigdom i utsatta områden

I vissa stadsdelar lever över 40 % av barnen i ekonomisk utsatthet.
Konsekvensen är ett parallellt Sverige – ett där julen är en tid av konsumtionsorgier, och ett där den är en tid av oro.

5. Kostnadschocker

Elpriser, matpriser och räntor har ökat snabbare än löner och bidrag. Det är inte lyx utan basbehov som pressar människor över gränsen.

---

V. Ett samhälle där barnens röster borde höras klarare

Det mest oroande med utvecklingen är inte siffrorna i sig – utan tystnaden kring barnens upplevelser.
Barnen vet mer än vuxna tror. De känner stämningen hemma, de ser hur föräldrarna räknar pengar, de hör suckarna vid köksbordet.

Och trots detta bär många barn en märklig dubbelhet i sig:

• de vill skydda sina föräldrar

• de skäms utan att förstå varför

• de längtar efter att vara som andra barn

• de drömmer om saker som inte kostar pengar – tid, trygghet, närvaro

Julens tyngsta bördor är ofta de känslomässiga, inte de ekonomiska.

---

VI. Men vad gör vi nu?

Fattigdomen är inte en naturkraft. Den är ett resultat av beslut, strukturer och prioriteringar.
Och barnens situation är ett kvitto på hur välfärdsstatens skyddsnät mår.

En väg framåt kräver:

• bättre ekonomiskt stöd till barnfamiljer

• stabilare socialförsäkringar som faktiskt följer kostnadsutvecklingen

• en bostadspolitik som gör det möjligt att leva värdigt

• investeringar i elevhälsa, fritidsverksamhet och skolmiljöer i utsatta områden

• att barns perspektiv får verklig tyngd i politiska beslut – inte bara i policydokument

Men det kräver också något mer mänskligt:
Att vi vågar se fattigdomen omkring oss, utan att vända bort blicken.

---

VII. Julen som både avslöjar och förbinder

När vi talar om fattigdom pratar vi ofta om brist. Men mitt i berättelserna om ekonomisk utsatthet finns också något annat: en styrka. Föräldrar som gör allt de kan. Barn som bär sina familjer med en mognad de aldrig borde behöva utveckla. Grannar som hjälper varandra. En kreativitet och överlevnadsförmåga som sällan uppmärksammas.

Julen kan avslöja sprickor – men också skapa broar.

Kanske är det just i de hem där pengarna är som minst, men omtanken som störst, som julens innersta kärna faktiskt finns kvar.

B K R O Cosmea - Cosmea Kvinna - Cosmea Barn och Ungdom