Barnen i skuggan – de vi inte får glömma

I Sverige pratar vi ofta om trygghet. Om rättigheter. Om barnets bästa. Men samtidigt lever tusentals barn och unga i ett skuggsamhälle – mitt ibland oss – utan att synas, höras eller räknas.

Det är barn som går upp varje morgon med en klump i magen. Barn som lär sig att vara tysta, osynliga och försiktiga. Inte för att de vill, utan för att de måste.

Att leva i skuggsamhället innebär att leva med ständig rädsla. Rädsla för att någon ska knacka på dörren. Rädsla för att föräldrarna ska försvinna. Rädsla för att bli avslöjad i skolan, bland vänner eller på vårdcentralen. Många av dessa barn bär på ett ansvar som inget barn ska behöva bära – att skydda sina föräldrar, sina syskon och sitt eget liv.

De går i skolan men vågar inte drömma om framtiden. Vad är meningen med att planera, när morgondagen är osäker? De lär sig svenska, får vänner, skrattar på rasterna – och lever samtidigt med en ständig inre stress som sällan syns utanpå.

Det som gör mest ont är kanske inte bara rädslan, utan tystnaden. Att deras lidande så ofta hamnar mellan stolarna. De passar inte in i statistiken. De har inga personnummer. De har inga röster i debatten. När vi diskuterar migration, lagar och system glöms barnen lätt bort – reducerade till siffror eller problem, istället för människor.

Men barn är alltid barn. Oavsett papper. Oavsett status. Oavsett gränser.

Barn som lever i skuggsamhället har samma behov som alla andra barn: trygghet, kärlek, utbildning och framtidshopp. När vi blundar för deras verklighet sviker vi inte bara dem – vi sviker våra egna värderingar.

Att se dem kräver mod. Att lyssna kräver empati. Att agera kräver politisk vilja och mänsklig medkänsla. Det börjar med att vi vågar prata om dem. Att vi vägrar acceptera att barn ska behöva leva i rädsla i ett land som kallar sig humant.

De finns här. De lider här. Och de förtjänar att bli sedda – inte som skuggor, utan som barn.

Cosmea Barn och Ungdom

Andra inlägg

• Till dig som är barn eller ung
• När vuxenvärlden bråkar – och vi barn får betala priset
• När världen känns orolig – och hoppet ändå finns kvar
• Svenska barns och ungdomars mående – en spegling av vår samtid
• När barndomen inte är självklar
• Krönika: Ett år av röster som stannat kvar
• Cosmea, En återblick på 2025 och våra önskningar för 2026
• ✨ Mellandagarna – tid för andrum, eftertanke och nya krafter
• God Jul önskar Cosmea